Vid Sleeping wall i Vang Vieng Laos
Vi har mött så mycket intressanta människor den senaste tiden så att vi skulle kunna skriva tusen rader till om dessa: cyklister, backpackers, guesthouse ägare, företagare, investerare, “party tjejer” och sportklättrare.
Men jag gör inte det, ni skulle antagligen inte orka läsa allt ändå.
Istället vill jag berätta om våran favorit aktivitet här i Vang Vieng som har varit sportklättring. Vi träffade en riktigt skön kille från Australien som heter Jason, och tillsammans med honom har jag klättrat på tre olika väggar och gjort nästan alla 6a leder i området. Eftersom jag är en nybörjare har det varit kanon att följa med Jason som har erfarenheten att utöva denna aktivitet på ett säkert sätt utan att anlita en guide varje dag. En höjdpunkt var när jag klarade av att leda en 6a+ vilket är det svåraste jag har provat hittills.
Första dagen klättrade vi tillsammans med Adams climbing school som är Laos första klättringsskola. Vi hade en grymt bra dag och gänget som vi klättrade med var kanon. Det samma gäller för guiden, Apple som pratade bra engelska och hade bra focus på vår säkerhet. Skolan har en hemsida med mer info här: http://www.laos-climbing.com/.
Vang Vieng i ett nötskal
Utöver klättringen har vi sysselsatt oss med andra aktiviteter som kajak-paddling ner genom tubing området som har en massa bar stopps längs med vägen. Party kulturen här är “take it to the max” massvis med människor som på ett törstigt sätt slukar i sig sina buckets med oftast billig lokal sprit med för mycket M-150 i. M-150 är en Redbull liknande substans fast tre gånger så stark och förbjuden i resten av världen, och om man inte är nöjd med det och vill ytterligare förvränga sitt mentala tillstånd kan man på ett tillgängligt sätt få tag på alla möjliga droger, rätt från menyn, Amsterdam style. Samtidigt som lokalbefolkningen är helnöjda över inkomstmöjligheten som erbjuds tack vare alla backpackers.
Med tiden kommer ruljansen att öka, framförallt när ryssarna börjar hitta hit och efter några år så kommer man knappt att se ett leende på den nu fortfarande ganska glada lokalbefolkningen, som på sikt kommer att tröttna på allt galenskap eller kanske inte så länge degen trillar in vem vet. Svt borde iallafall komma hit och göra en dokumentär om stället.
Jag skriver det här eftersom jag är turism geografisk nörd. Jag har studerat ämnet kulturgeografi med inriktning turism under ett och ett halvt år på Göteborgs Universitetet och det går främst ut på att se hur människor påvärkar sin omgivning. Detta gjorde jag ett tag bara för att inse att det är så mycket bättre att lära sig ämnet baserat på riktiga erfarenheter istället för att läsa sig till det. There you go ytterliggare en anledning till att besöka nya fantastiska platser på cykel.
Det finns mer att göra här som tube caving vilket vi provade på tillsammans med våra nya vänner Mona Liza från Västerås och Rebekah från Tampa, Florida. Det går ut på att sitta i en uppblåst innerslang till en traktor och dra sig in i en vattenfylld mörk grotta via ett rep tillsammans med en pannlampa. Helt okej men det slår knappast kicken i att susa ner för ett pass i 60 kilometer i timmen på hojjen och det kommer att vara mycket sådana pass framöver! Manne har hastighetsrekordet på 73,4 km/h vilket jag dock inte kommer att försöka slå, mamma du kan vara lugn, och hjälmen är på konstant.
Traditionell massage
Efter några dagars klättring så passade även den traditionella laotiska massagen ganska fint, och oj vad bra man mår efter en sådan genomkörare. Ibland måste man bara belöna kroppen med lite kvinnlig beröring oops, hmm såklart bara i det vetenskapliga syftet av att stretcha ut musklerna i kroppen inför kommande cykling. Min första fru ska vara en laotisk massage expert och min andra fru efter jag har skilt mig ska vara en modell från Ukraina och min tredje och sista ska vara en svensk tjej som kan laga fantastisk mat precis som mamma kan. Alla måste vara långfärdscyklister och åtminstonde gilla sportklättring lite också. Skicka mig ett mail om du är singel tjej och faller in under någon av fru kategorierena.
Nog med reklam
Nu riktar vi cykelhjulen norrut och vidare till nästa stopp som är den Unesco listade staden Luang Prabang, byggd i fransk kolonial stil. Det ska tydligen vara en ganska hård distans men som vanligt vill vi ha det lite på det viset, det är därför hela mitt cykelekipage totalt allt som allt väger strax över 50kg plus mina egna 70kg, vi vill helt enkelt komma hem i form efter våran “semester”. Jag kanske kommer att droppa conversen och jeansen framöver när vi har cyklat förbi alla stopp där det finns risk för att träffa svenska damer.
Video bloggen kommer upp en annan gång när vi inte behöver vänta i 477 minuter på att klippet ska laddas upp det blir för dyrt.
Men kika gärna in på Galleri där ni hittar våra favoritbilder från Laos.
Ha det bra gänget tills nästa gång!
