Kashgar har varit kanon för några dagars vila från cykeln. Jag bor på Old Town Hostel som ligger i den gamla delen av staden. Större delen av alla backpackers och cyklister som passerar staden bor här. Majoriteten av alla cyklister som cyklar från Europa till Asien hamnar här efter att de har passerat centrala Asien. Jag hade gjort samma sak redan 2008 men den gången var gränsen stängd till Kina och jag cyklade istället till Kazakstan, Ryssland, Mongoliet och slutligen Beijing.

             Old Town Hostel in Kashgar a great place to meet other travellers and grab a Wusu Pizu

Viselsen här i Kashgar har varit rolig och intressant, människorna jag har träffat har oftast stora erfarenheter fran resande i världen. Jag har bland annat fått ta del hur en resa till Kamtjatka halvön går till.

Att åka Kashgar tuktuk genom de gamla stadsdelarna var också en upplevelse, svårt att tro att detta kan vara en stad i Kina med alla dessa centralasiatiska och arabiska influenser. Fast man inser ganska snabbt var man befinner sig när man stirrar upp i skyn och ser skyskraporna resa sig runt omkring.

                                                                                 Kashgar Old town

Efter att ha utfört mina primära sysslor som att byta kedja, reparationer på tält samt kläder, cykeltvätt, slappat med wifi uppkoppling och fått träffat många andra cyklister och backpackers är det tid att ge sig av. Vägen framöver lockar nått så enormt. Karakoram Highway sträcker sig från Kashgar till Islamabad och är känd för att vara en av världens vackraste vägar. Mitt första minne relaterat till långfärdscykling kommer från denna väg då vi i Sverige fick se reportage på nyheterna från Göran Kropps cykeltur i området, året var 1996 och jag var 11 år gammal.

                                                                        My route so far trough China

Jag ser fram emot att se de enorma snöklädda giganterna Muztagh Ata (7506m) och Kongur (7649m). Tyvärr kan man inte cykla hela vägen eftersom Kina inte tillåter detta, de sista 160km upp till Khunjerab pass som är världens högsta asfalterade gränsövergång (4693m). Visumet till Pakistan ska jag kunna få på gränsen. Vidare genom Pakistan hoppas jag kunna få en skymt av K2 och några andra toppar över 8000m, genom att ta en liten avstickare till trekking områdena runt Skardu. Därefter rulla ner för Karakoram massivet till Islamabad där jag hoppas kunna få ett visum till Indien.

Mina kinesiska vänner har tagit tåget hem till Wuhan.

Antal cyklade km från Bangkok: 7600km (Jag misstänker att cykeldatorn är lite av en glädjemätare)

Ha det bra gänget.